onsdag 25 november 2009

Varför jag gör saker


Först vill jag bara nämna en sak. Sara nämnde mig i sin blogg och på Twitter och i det inlägget beskriver hon även något som jag håller med om. Skillnaden mellan Twitter och Facebook. Twitter är ett ställe där jag hittar nya och intressanta människor som jag kan bolla och diskutera det mesta med. Facebook är ett ställe där jag har mina gamla vänner och där jag spelar en massa menlösa, beroendeframkallande, tidsfördrivande spel. Mig på Twitter hittar du här Twitter och väl där hittar du också mina tweeps (Twitter-vänner) under rubriken Following.

Okej jag har för mig att jag nämnt detta förut men jag drar det en gång till. Har stött på folk som säger att de inte förstår hur jag kan ha och skriva en blogg. Och så nästan får jag ett hånskratt i ansiktet. So listen up! Någonstans i början på nittiotalet när jag köpte min första hem-PC ville jag lära mig hur den fungerade. Eller nej, jag ville mer än så. Jag ville veta hur allt med den fungerade och jag ville inte fråga andra om hjälp hela tiden. Så jag läste en massa tidningar, böcker, utbildningar, forum och fokuserade totalt på uppgiften. Jag blev duktig på att lösa de flesta problem jag stötte på och måttstocken för att uppdraget var slutfört var när andra redan duktiga bad om min hjälp.

När jag väl lärt mig hur mycket man kan göra med en dator och började förstå dess potential gjorde jag min första hemsida. Jag var tidig med detta att bygga hemsidor och för er som minns så låg de flesta privata hemsidor då på Passagen (Nostalgi :)). Och hemsidor är ju html, Java, editorer, script, Flash, layout, stilmallar, användarvänlighet och så vidare. You name it! Så in i ekorrhjulet igen. Jag läste en massa tidningar, böcker, utbildningar, forum och fokuserade totalt på uppgiften. Jag har byggt många hemsidor i dag och måttstocken? Jag vet lärare i html och design som som visat upp mina sidor som goda exempel. Okej!

En hemsida utan grafiska element är väldigt tråkig och ungefär lika sexigt som ett excel dokument med ett bokslut (jaja jag vet att det finns snygga bokslut). En hemsida behöver grafiska element. Bilder, foton, animeringar, tonplattor, och i vissa fall är hela sidan ett enda grafiskt element där menyer och allt är någon typ av bild. Ville inte sno eller köpa bilder och grafik då jag skulle bli tvungen att dela på upphovsrätten till sidan med en grafiker eller fotograf (lite förenklat). Så? Japp, upp i ekorrhjulet igen. Läste en massa tidningar, böcker, utbildningar, forum och fokuserade totalt på uppgiften. 120 högskolepoäng och en filosofi kandidat examen i illustration fick bli måttstocken för slutfört uppdrag.

En liten svaghet jag hade efter alla dessa utbildningar var små missar i det svenska språket. Små stavfel, meningsbyggnadsfel och dåliga sär- eller ihopskrivningar. Och en webbplats jag skapat med en massa stavfel var och är inte okej. Men för att bli bättre på språket valde jag att börja skriva blogg för att träna upp mig själv. Så då och nu skriver jag i första hand för min egen skull. Efter flera år med bloggande och jobb som webbredaktör känner jag nu att jag har koll på språket hyfsat. Men jag kan erkänna att det numera är rätt kul att få ur sig vissa saker jag har i huvudet. Så bloggen eller vilket medie det än må vara får hänga med ett tag till. Men till er som dissat mig för min blogg! Vad har ni gjort för att förbättra era bristande kunskaper i teknik, bild och språk? Nej just det! Tänkte väl det.

Okej, jag är inte bitter det bara låter så. Ville bara förklara min drivkraft. Någonstans på denna resa köpte jag och min numera fru vår första digitala kompaktkamera. Då var den en helt ny värsting Minolta på 3,2 megapixel. Jäklar vad kul det var att ta bilder och inte behöva betala för varje gång man tog en exponering. Men varför blev bilderna suddiga och oskarpa i bland? Varför var det så svårt att ta fina bilder i dåligt ljus? Varför blev det så otroligt fula skuggor av blixten. varför, varför, hur, hur. Japp, ni gissade rätt. Upp i ekorrhjulet igen! Där har jag sprungit ett bra tag nu och funnit att jag säkerligen kan springa hur länge som helst. Ju mer jag lär mig, desto mer vill jag veta. Avslutningsvis kan jag också nämna att när det kommer till fotograferande så bromsar åtminstone tekniken eller priserna på tekniken mitt utvecklingstempo en aning ;)

Signing out...

4 kommentarer:

SebbeSula.se sa...

Oj. Första gången jag läst ett långt blogginlägg, eller ett inlägg med mkt text öht. Riktigt intressant läsning!

Pierre Pocs sa...

Tack. Borde varnat i början för ett långt inlägg ;)

SebbeSula.se sa...

Tack för kommentaren! Kritiken/tipset är välkommet, alltid. Det stämmer som du säger, om ljuset på händerna, men jag laborerade med en enda ljuskälla. Dock borde jag kunnat lätta upp andra handen i efterhand. (no pun intended) :)

Pierre Pocs sa...

Har precis samma problem på bilden i inlägget innan (Twilight). En del av bröstat är nästan utfrätt. Kör oftast med ett starkare ljus från ett håll för att få kontrast. Dock blir det ofta en utmaning att hitta balans i vissa delar av en bilden då.